måndag 16 juni 2014





Hej igen 



Jag har varit bortrest alldeles ensam utan
min egen familj,
jag  var långt upp i norr hos mina 
nära och kära där jag behövdes.





Dagar som dessa kommer att vara en fin
 och vacker minne för livet.

Dagar vid havet, där vi alla mår bra,
naturen runt om oss, båtliv och tid tillsammans.

Dagar som fylldes av både glädje, skratt och sorg.

För en av oss ha livets långa stig börjat 
gå mot sin slut.
Den sista biten med en kamp mot den svåra
sjukdomen.









Kvällen som denna var sagolik,
havet var helt stilla 
och det var bara vi,
 Vi rodde båten tillbaks 
i hamn .





Jag återvände hemåt med blandade känslor,
glädje och tacksamhet över att få göra
denna resan, att få vara tillsammans
med mina, men smärta och sorg
över att ha det långa långa avståndet
 mellan oss igen,
att inte kunna finnas nära.

Rädslan över att inte få återvända
och  få uppleva allt det, så som det 
alltid har varit .




Men nu får vi ta en dag i sänder, det är bäst så.
Att  vara här och nu .


Hoppas att allt är väl med dig, Var räd dom dig !


Önskar er alla en fin Midsommar vecka !



Varma kramar från mig 





14 kommentarer:

Helenas enkla vardag sa...

Vilken vacker plats du varit på och vad härligt att kunna vara med sina nära och kära. Tyvärr blir det väl mer när någon är sjuk istället för när man är frisk, men det blir så definitivt att man vill vara nära när sjukdom tar över en näras kropp.
Du har verkligen skrivit vackert om sorg och glädje.
Kram Helena

Anonym sa...

Så vackert...så tänkvärt & sorgligt ...
/Kramar om

Hajan sa...

Jaa, det är så fint att läsa din fina text och dina bilder och foton underbara.
Det bliver ju så för oss alla när
någon inte mår så bra, måste
man ställa upp, man vill ju eljest med, men tiden räcker inte bara till.
Tack för Du tog oss med på detta.
Ha en bra helg ändå om det går
önskar Hajan

Hannis sa...

Så vackert!
Och du min fina vän, jag tänker på dig och de dina.
Och skickar den varmaste av kramar!!

ETT RÖTT MONOGRAM sa...

Det är så sorgligt, och jobbigt för dig när ni bor så långt isär. Men du är fin Sirpa och räcker till för alla, mötet ni hade betyder mycket för alla säkert.
Stor kram/AM

Mittgodastefinaste sa...

Sorgligt, men fint att du kunde åka. Du skriver så fint.

Många kramar till dig //Jenny

Unknown sa...

Vilket vackert inlägg och bilder, det skär i ens hjärta när ens nära blir sjuka och man har långa avstånd mellan sig och inte kan finnas till hela tiden. Men din vän vet att du ärr hos henne/honom i tankarna och det betyder mycket.
Kram Ing-Britt <3

House and Garden by Bia sa...

Man sitter nästan här med tårar i ögonen....fint skrivet!!....jag som bara har 5 mil till mina föräldrar som också börjar gå mot slutet...men tycker det känns långt...pappa fick ju en järninfarkt och mamma har nyligen haft cancer....men dom kämpar på ;))....tänkte önska dej en trevlig Midsommar, vad du än gör ;))
Kram bia

Dagdrömmar och verklighet sa...

Så sagolikt vackert det är där uppe i norr, önskar få resa dig någon gång och ta del av den vackra naturen!

Förstår att det smärtar när någon närstående blir sjuk, särskilt när de bor långt ifrån dig. Men vad fint ändå att du reste till dem, det betyder säkert mycket för personen i fråga.

Trevlig midsommar till dig!
kram malin

Husprojekt Drömhus sa...

Så vackra bilder Sirpa och sorgligt samtidigt.
Ville bara titta in & önska dig en trevlig midsommar med din familj!

Kram
Tiina

Husprojekt Drömhus sa...

Så vackra bilder Sirpa och sorgligt samtidigt.
Ville bara titta in & önska dig en trevlig midsommar med din familj!

Kram
Tiina

Anna Stenberg sa...

Jag önskar dig en riktigt fin midsommar! Styrke- Kram Anna

Anna Stenberg sa...

Jag önskar dig en riktigt fin midsommar! Styrke- Kram Anna

Anna Stenberg sa...

Jag önskar dig en riktigt fin midsommar! Styrke- Kram Anna